Om karate
Kampsport och självförsvar
Karate är idag både självförsvar, motion och tävlingsidrott. Träningen utvecklar både fysiska och mentala färdigheter genom kroppsmedvetenhet och andningsteknik, vilket även kan hjälpa mot stress.
Om karate
Kampsport och självförsvar
Karate är idag både självförsvar, motion och tävlingsidrott. Träningen utvecklar både fysiska och mentala färdigheter genom kroppsmedvetenhet och andningsteknik, vilket även kan hjälpa mot stress.
歴史
Historia
Det finns flera olika karatestilar. I Simrishamns Karateklubb tränar vi Shotokan. Shotokan karate, en av de mest inflytelserika stilarna inom kampsport, har sitt ursprung i Japan och utvecklades under tidigt 1900-tal av Gichin Funakoshi (1868-1957). Stilen kombinerar traditionella okinawanska tekniker med en filosofi som betonar disciplin, moral och mental styrka.
Funakoshi, född på Okinawa, anses vara karate-do’s fader och introducerade Shotokan i Japan genom att anpassa och förfina de tekniker han lärt sig. Shotokan kännetecknas av sina djupa ställningar, raka och kraftfulla tekniker samt en stark betoning på mental styrka. Genom att sprida sin stil på universitet och skolor i Japan bidrog Funakoshi till att karate blev en global kampsport, och Shotokan har sedan dess blivit en grundpelare inom modern karate världen över. I det moderna samhället har Shotokan karate utvecklats till mer än bara en kampsport;
det är en väg till personlig utveckling och livslångt lärande. Många utövare använder karate som ett sätt att förbättra sin fysiska hälsa, självdisciplin och mentala styrka. Träningen, strukturerad kring kata (form), kumite (sparring) och kihon (grundtekniker), hjälper till att utveckla precision, balans och reaktionsförmåga.
Dessutom fungerar karate som ett verktyg för stresshantering och självförsvar, och har blivit en populär aktivitet i skolor och klubbar över hela världen, där människor i alla åldrar deltar. Sensei Masatoshi Nakayama spelade en avgörande roll i utvecklingen av modern karate efter att Funakoshi introducerade den i Japan. Med en bakgrund inom judo och kendo från unga år skapade Nakayama nya träningsmetoder som bidrog till att karate fortsatte att utvecklas. Han var också en produktiv författare och skrev över 20 böcker om Shotokan Karate-Do.
1948 (Maj)
”Nihon Karate Kyo Kai” (Japan Karate Association) bildas officiellt med Gichin Funakoshi som ”Chief Instructor Emeritus” och Masatoshi Nakayama som ”Technical Director”.
Gichin Funakoshi
帯
Bälten
För att visa vilken nivå en karateka har uppnått, bär man olika färgade bälten i karate. Nybörjare börjar med ett vitt bälte, medan den som har fulländat grundteknikerna bär ett svart bälte.
De första nivåerna, kända som kyu-grader (10–1), representeras av olika färger, som beskrivs i listan. De efterföljande graderna kallas dan-grader och är samtliga svarta bälten (1-10). De högsta graderna, 8–10 dan, är sällsynta utanför Japan och ges oftast som hedersutnämningar. I Sverige innehar sensei Ted Hedlund 8 dan. Dessutom finns tre samuraititlar – Renshi, Kyoshi och Hanshi – som kan tilldelas svartbältade karatekas som utmärker sig särskilt.
Kyu-graderna (10-1)
10 kyu, vitt bälte (nybörjare)
9 kyu, rött bälte
8 kyu, orange bälte
7 kyu, gult bälte
6 kyu, grönt bälte
5 kyu, blått bälte
4 kyu, blått bäte
3 kyu, brunt bälte
2 kyu, brunt bälte
1 kyu, brunt bält
Dan-grader (1–10)
1 dan, svart bälte (Shodan)
2 dan, svart bälte (Nidan)
3 dan, svart bälte (Sandan)
4 dan, svart bälte (Yondan)
5 dan, svart bälte (Godan)
6 dan, svart bälte (Roukudan)
7 dan, svart bälte (Shichidan el. Nanadan)
8 dan, svart bälte (Hachidan)
9 dan, svart bälte (Kudan)
10 dan, svart bälte (Jūdan)
Kihon
Kihon är grunderna i karate och innebär att träna tekniker som slag, sparkar och blockeringar. Det handlar om att skapa en stark och stabil grund, vilket är avgörande för att behärska mer avancerade tekniker och rörelser.
Kata
Kata är en serie förutbestämda rörelser som simulerar en kamp mot flera motståndare. Det är ett mönster där precision, timing och andning är centrala. Kata hjälper utövare att finslipa teknik, balans och koncentration.
Kumite
Kumite är den del av karate som innebär sparring mot en verklig motståndare. Här sätts teknikerna från kihon och kata på prov i en kontrollerad miljö. Viktigt här är timing och avståndsbedömning.
昇級
Gradering
昇級
Gradering
Gradering är ett sätt för instruktören eller graderingskommittén att utvärdera elevens mentala och fysiska framsteg. För att bli graderad i karate gäller att eleven uppnått den skicklighetsgrad som krävs för den aktuella graden samt Senseis medgivande.
Graderingar i karate är indelade i tre olika moment som utgör grunden för varje examination:
- Kihon (grundtekniker)
- Kata (form)
- Kumite (kamp)
I Simrishamns Karateklubb hålls gradering i slutet av varje termin. Gradering för karatekas upp till 13 år sker internt inom klubben, medan karatekas från 13 år och uppåt bedöms av förbundsexaminator Leslie Jensen, 7 dan JKA.
För mer information om graderingar hänvisas till Sensei och JKA Sweden:s kompendium ”Graderingsbestämmelser för 9 kyu–1 kyu,” som kan köpas genom klubben.
9-3 kyu (nybörjare-blått)
Karatekas under 13 år graderar till mon-grader, vilket innebär att de bär färgade bälten med en vit rand i mitten. De genomgår samma gradering för varje bälte två gånger. Karatekas från 13 år och uppåt graderar till kyu-grader, de genomgår gradering en gång för varje bälte.
Under 13 år
- Minst 20 träningar de senaste 3 månaderna.
- Minst 3 månader sedan senaste graderingen.
13 år och uppåt
- Minst 30 träningar de senaste 3 månaderna.
- Minst 3 månader sedan senaste graderingen.
2-1 kyu (brunt bälte)
Krav för gradering brunt bälte (2-1 kyu)
- Minst 10 träningar / månad de senaste 6 månaderna.
- Minst 6 månader sedan senaste graderingen.
Dan-gradering (svart bälte)
När en karateka ska gradera till en dan-grad, så krävs att klubbens huvudinstruktör ger tillstånd till den enskilde utövaren, skriftligt. Denna gradering sker inte i regi av Simrishamns karateklubb utan måste göras i Malmö på Enighet sportcenter eller vid annat lämpligt graderingstillfälle för dan-graderingar. Till alla dan-graderingar finns en lista med nödvändiga dokument som ska lämnas in till de ansvariga för graderingen och detta ska göras inom den tidsfrist som arrangörsklubben har fastställt. Mer info om detta finns på jka.nu
武士道
Bushido
Bushido (武士道) betyder ”krigarens väg” och syftar på den hederskodex som samurajerna följde. Som budoka (budoutövare) och karateka (karateutövare) bör man känna till bushidons sju grundprinciper eller dygder, vilka fortfarande idag genomsyrar mycket av budoutövandet och ses som viktiga principer för den personliga utvecklingen hos varje bodoka och karateka.
1. 義 [Gi] Rättrådighet
Rättfärdighet handlar om att alltid göra det som är rätt och rättvist. En måste agera enligt sina moraliska principer och alltid sträva efter rättvisa, även i svåra situationer.
2. 勇氣 [Yuki] / Mod
Mod innebär att ha styrkan att konfrontera rädsla, fara eller svårigheter utan att tveka. Det handlar om att handla beslutsamt och med styrka, även när utgången är osäker eller riskfylld.
3. 仁 [Jin] / Medkänsla
Medkänsla betyder att visa omtanke, vänlighet och barmhärtighet mot andra. En samuraj förväntas använda sin styrka till att skydda och hjälpa de som är svagare eller i nöd.
4. 禮 [Rei] / Respekt
Respekt är att visa artighet, hövlighet och hänsyn till andra, oavsett deras status. Det är en viktig del i ens uppträdande och speglar en förståelse för varje individs värdighet.
5. 誠 [Makoto] / Ärlighet
Ärlighet innebär att vara sann i ord och handling. Ett löfte är viktigt och ditt ord ska alltid vara i linje med sanningen.
6. 名誉 [Meiyo] / Ära
Ära är att upprätthålla sitt rykte genom ärliga och rättvisa handlingar. Det är att försvara sig och agera med integritet och ansvar. Att leva i enlighet med sina principer, att vara rättvis, sann och att göra det rätta även när det är svårt. Det innebär att följa sin moraliska kompass, hålla löften och agera med integritet.
7. 忠義, [Chūgi] / Lojalitet
Lojalitet innebär trofasthet och trohet mot sina medmänniskor och sina ideal. En förväntas vara lojal och att stå fast vid sina åtaganden, även när det innebär uppoffringar.
武士道
Bushido
Bushido (武士道) betyder ”krigarens väg” och syftar på den hederskodex som samurajerna följde. Som budoka (budoutövare) och karateka (karateutövare) bör man känna till bushidons sju grundprinciper eller dygder, vilka fortfarande idag genomsyrar mycket av budoutövandet och ses som viktiga principer för den personliga utvecklingen hos varje bodoka och karateka.
1. 義 [Gi] Rättrådighet
Rättfärdighet handlar om att alltid göra det som är rätt och rättvist. En måste agera enligt sina moraliska principer och alltid sträva efter rättvisa, även i svåra situationer.
2. 勇氣 [Yuki] / Mod
Mod innebär att ha styrkan att konfrontera rädsla, fara eller svårigheter utan att tveka. Det handlar om att handla beslutsamt och med styrka, även när utgången är osäker eller riskfylld.
3. 仁 [Jin] / Medkänsla
Medkänsla betyder att visa omtanke, vänlighet och barmhärtighet mot andra. En samuraj förväntas använda sin styrka till att skydda och hjälpa de som är svagare eller i nöd.
4. 禮 [Rei] / Respekt
Respekt är att visa artighet, hövlighet och hänsyn till andra, oavsett deras status. Det är en viktig del i ens uppträdande och speglar en förståelse för varje individs värdighet.
5. 誠 [Makoto] / Ärlighet
Ärlighet innebär att vara sann i ord och handling. Ett löfte är viktigt och ditt ord ska alltid vara i linje med sanningen.
6. 名誉 [Meiyo] / Ära
Ära är att upprätthålla sitt rykte genom ärliga och rättvisa handlingar. Det är att försvara sig och agera med integritet och ansvar. Att leva i enlighet med sina principer, att vara rättvis, sann och att göra det rätta även när det är svårt. Det innebär att följa sin moraliska kompass, hålla löften och agera med integritet.
7. 忠義, [Chūgi] / Lojalitet
Lojalitet innebär trofasthet och trohet mot sina medmänniskor och sina ideal. En förväntas vara lojal och att stå fast vid sina åtaganden, även när det innebär uppoffringar.
道場訓
Dojo Kun
Inom karate finns ett viktigt koncept kallat ”Dojo Kun”, som fungerar som ett regelverk för hur man ska uppträda i dojon. Gichin Funakoshi, grundaren av Shotokan-karate, formulerade fem grundläggande regler, där varje regel börjar med det japanska ordet ”Hitotsu”, som betyder ”ett” eller ”först”. Detta betonar att alla regler har lika stor betydelse. Det finns olika översättningar och tolkningar av Dojo Kun, men på svenska lyder de fem reglerna ungefär som nedan,
二十訓
Niju Kun
Förutom Dojo Kun etablerade Gichin Funakoshi också en kalligrafibild med tjugo vägledande principer för karateutövning, kända som Niju Kun (二十訓), vilket betyder ”tjugo instruktioner”. Dessa principer, tillsammans med Bushido och Dojo Kun, utgör fundamentet för den fostran och det etiska ramverk som karate står för.
Niju Kun tros ha skapats omkring 1890-talet, men publicerades först 1938 i boken ”The Twenty Guiding Principles of Karate”. Precis som Dojo Kun inleds varje princip med ordet ”Hitotsu”, vilket betyder ”ett” eller ”först”, för att understryka att alla principer har lika stor betydelse.
Det finns flera översättningar och tolkningar av Funakoshis tjugo vägledande principer, särskilt på engelska. I svensk översättning och tolkning lyder de ungefär som nedan.
道場訓
Dojo Kun
Inom karate finns ett viktigt koncept kallat ”Dojo Kun”, som fungerar som ett regelverk för hur man ska uppträda i dojon. Gichin Funakoshi, grundaren av Shotokan-karate, formulerade fem grundläggande regler, där varje regel börjar med det japanska ordet ”Hitotsu”, som betyder ”ett” eller ”först”. Detta betonar att alla regler har lika stor betydelse. Det finns olika översättningar och tolkningar av Dojo Kun, men på svenska lyder de fem reglerna ungefär som nedan,
二十訓
Niju Kun
Förutom Dojo Kun etablerade Gichin Funakoshi också en kalligrafibild med tjugo vägledande principer för karateutövning, kända som Niju Kun (二十訓), vilket betyder ”tjugo instruktioner”. Dessa principer, tillsammans med Bushido och Dojo Kun, utgör fundamentet för den fostran och det etiska ramverk som karate står för.
Niju Kun tros ha skapats omkring 1890-talet, men publicerades först 1938 i boken ”The Twenty Guiding Principles of Karate”. Precis som Dojo Kun inleds varje princip med ordet ”Hitotsu”, vilket betyder ”ett” eller ”först”, för att understryka att alla principer har lika stor betydelse.
Det finns flera översättningar och tolkningar av Funakoshis tjugo vägledande principer, särskilt på engelska. I svensk översättning och tolkning lyder de ungefär som nedan.